Laban och Doris


Whoppitaj, hejhå!
mjölka på, 
lilla Doris.
Det finns ingen i trakten
som mjölkar så grant.
Whoppitaj, hejhå,
mjölka på lilla Doris.
Se till så att hinken 
blir fylld till sin kant.

När Laban gick ut i den tidiga morgon,
kom Doris och bar på en hink och en pall.
Hon gick ner mot ängen där kossorna beta',
och efter smög Laban och sjöng på en trall:

Whoppitaj...

Och Laban han stod där och titta' på Doris.
Hans hjärta slog häftigt, han fick ingen ro.
Så smög han sig fram mellan buskar och tuvor,
och gömde sig bakom en omjölkad ko.

Whoppitaj...

Och Doris, hon drog uti spenarna fyra,
och märkte väl ej att de plötsligt blev fem.
Och lycklig smög Laban sig bort över ängen,
och Doris tog hinken och knallade hem.

Whoppitaj...