Smögenvisan

Mel.: När jag var en ung Caballero

I somras så bodde jag i Smögen.
Där kallas jag allmänt för . . . Kalle.
Kalle för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, plingplong.
Men vem i helvete kasta' sten på en flaska brännvin?
För kärlek och solsken och sång, plingplong.

Så reste jag till staden Mora.
Där träffa' jag stans största . . . flicka.
En flicka för kärlek...

Hon ville att jag skulle titta
på hennes förtjusande . . . våning.
En våning för kärlek...

Sén bjöd hon på räkor och hummer.
Vi tog oss ett rafflande . . . Rhenvin.
Ett Rhenvin för kärlek...

Då kom hennes storebror Östen.
Han bad henne visa mig . . . tavlan.
En tavla för kärlek...

Sén börja' jag hemåt att lunka.
Jag stanna i porten och . . . vinka'.
Jag vinka' för kärlek...



Nedan följer några fler verser som skickats in av en anonym
nätsurfare. Hur man skall sortera verserna kvarstår som en
övning för den intelligente läsaren (sångaren).


Hon bjöd på kaffe och bulla
och sen så börja vi....dricka
Dricka för kärlek och solsken ...

Hon spillde kaffe på duken
jag torka upp det med...ärmen
Ärmen för kärlek och solsken...

Sen börja vi ekorrar härma
jag fyllde henne med....nötter
Nötter för kärlek och solsken....

En dag vi begav oss ut för att skida
och jag stoppade nångting i hennes ... ficka
Ficka för kärlek...

Hon bad mig komma och titta
på hennes stora ....våning
Våning för kärlek...